Vem får synas i media?

Journalister med fördomar, fantomen med dockvagn, fiskporr, 90-åriga modeller i modereportage och Fazers blå. Detta och mycket annat fick vi ta del av på ett intressant seminarium på Hanaholmen i måndags.  Mottot (eller devisen som organisatörerna SOS Aktuellt och Finlands Svenska Handikappförbund kallade det) var att alla har rätt att synas i media på ett positivt sätt oberoende av funktionshinder eller social status. 

Anna Caldén, ordförande för Finlands Svenska Handikappförbund, öppnade seminariet med en kort tillbakablick på sitt liv. Av bilderna att döma är hennes kämparanda och positiva världssyn medfödda egenskaper. Hon har aldrig skämmats för sin funktionsnedsättning (hon är kortväxt och sitter i rullstol) eller låtit den hindra henne från att nå sina mål. Kombinationen av dessa är säkert källan till att hon orkar fortsätta med (för att använda hennes egna ord) ”den ständiga kampen om att få synas och höras, inte som person med funktionshinder, utan som medborgare”.

Anna Caldén.

 

Mångfald i media borde vara självklart. Men tyvärr är det inte så.  Personer med funktionsnedsättning och andra minoriteter har inte fått den synlighet i media som de borde ha. Detta var journalisterna Jeanette Björkqvist och Peter Al-Fakir ense om i paneldiskussionen som följde.  Orsaken är förutom rådande samhälleliga strukturer också beroende på mänskliga faktorer. Al-Fakir menade att trots att det finns en vilja i redaktioner att ta med personer med funktionsnedsättning väcker ämnet osäkerhet och rädslor i journalisten. Det kan kännas mödosamt att ta fram tillräckligt med fakta och bakgrundsinformation och dessutom kan journalisten helt enkelt vara rädd för att göra fel och inte vara tillräckligt sensitiv och ”politiskt korrekt”. Han var själv väldigt tacksam för att han ”vågat” tacka ja till möjligheten att göra tv-serien ”Dom kallar oss handikappade” som startar på Yle Fem inkommande söndag 27.9 kl.18.30. Här är en som i alla fall sitter framför tv:n dåJ.

Journalisterna Peter Al-Fakir och Jeanette Björkqvist tillsammans med
SOS Aktuellts Daniela Andersson längst till höger.

 

Istället för misär och sorg fick Al-Fakir med huvudpersonerna uppleva glädje, hopp, kärlek och längtan om att hitta någon att älska. Genom möjligheten att få träffa och ta del av deras liv fick Al-Fakir skrota en massa av de fördomar han själv haft. Björkqvist medgav också att hon har fördomar och berättade att fördomarna och viljan att bli av med dem de facto varit hennes drivkraft då hon valt att återge hur verkligheten ser ut för individer i starkt stigmatiserade människogrupper som rumänska romer, uteliggare eller drogmissbrukare. Och på så sätt kan journalister och media motverka och ändra på attityder också bland allmänheten. Fast man kan fråga sig varför man ger ett program namn som ”Dom kallar oss handikappade” tycker jag själv att det är bra att locka tittare genom att väcka deras nyfikenhet för annorlundaskap och sedan utnyttja tillfället till att visa hur alla vi människor sist och slutligen är ganska lika, oavsett till vilken grad vi passar in i ”normen”.

Genusforskaren och ”årets feminist” på Åland, fotografen Thomas Gunnarson påminde oss om att genus och normer är socialt konstruerade, alltså något som vi människor ger betydelse i den tid och enligt den kultur vi lever i. Det är alltså något föränderligt och något som kan påverkas.  Och med sin presentation visade han tydligt hur förändring verkligen är önskvärt. Han visade hur man i reklam och media upprätthåller attityder och stärker rådande könsroller med till exempel starka, trovärdiga män och känslosamma, snälla, mindre trovärdiga kvinnor. Efter att ha fått en kort inledning om vad genusforskning och normkritik innebär fick han oss i publiken att se på de bilder han valt från tidskrifter, reklamer och kampanjer med helt nya ögon. En del av bilderna blev helt galna och till och med absurda. Eller vad säger ni om ”veckans fiskeflicka” som får sexuell tillfredställelse av att fiska topless eller smeka en slemmig fisk? Eller den kvinnliga kocken som återges dansande barfota i restaurangens kök där hon en stund tidigare ertappats snattande köksredskap? Ett sätt Thomas Gunnarson själv använt för att rubba på könsroller är att ”byta kön” i bilderna. Då man ser en lätt (bikini)klädd kille i ”utmanade pose, med åtrå i blicken, framför en motorcykel”, blir det mest komiskt. Tacksamt är att föreläsaren också visar hur en förändring mot det bättre faktiskt håller på att ske. I reklam för leksaksaffärer kan vi se rosaklädda pojkar leka med dockor medan flickor leker med bilar och fantomen som skuffar en dockvagn. Sexuella minoriteter börjar också sakta få synlighet i olika former av reklam, inte endast med fokus på just det avvikande, utan också som symboler för traditionella samhälleliga institutioner som kyrkan och äktenskapet. För mig ger det tro och hopp om en bättre, tolerantare framtid där mångfald är norm!

SOS Aktuellts chefredaktör Daniela Andersson.

 

Går mångfald och kommersiell media då ihop? Svaret är ja, men det krävs mod och det krävs sinne för business. Amelia Adamo som tog scenen till följande är ett exempel på hur man kan påverka attityder och samtidigt hålla försäljningssiffrorna. Hon har själv velat skildra kvinnor i alla åldrar, även äldre, och samtidigt hittat en marknadsnisch i just kvinnor som är 55+. Det viktigaste enligt henne är att läsaren ska kunna identifiera sig med tidningen och att det därför inte kan finnas för mycket ”avvikande” om man vill behålla läsarna. Hon förespråkade en balans mellan att erbjuda tankeställare men samtidigt tillräckligt med trygghet genom identifiering i skildringar av det som är vardag för majoriteten av läsarna. Man kan ”peta” lite grann i läsarnas hjärnor och öppna deras tankar för annorlundaskap, men inte för mycket. Damtidningar ska erbjuda en avslappnad, skön stund i soffan för läsaren. Vi får hoppas att Adamo fortsätter att smyga in reportage om mindre bekväma teman också i framtiden. För som jag avslutade bloggen om seminariet förra veckan: Mångfald gynnar alla - också i media.

Amelia Adamo, journalist och chefredaktör som startat tidningarna Amelia, Tara och M-magasin.

 

Vi ses framför tv:n söndag kväll kl.18.30 då programmet ”Dom kallar oss handikappade” startar!

Hälsningar,Regionsekreteraren Nonni